Vecka fyrtioåtta - ganska naket!
✍ Anno fyrtioåtta är en pjäs av August Strindberg som han kallade misslyckad och de tre sista åren i mitt liv är också misslyckade alldeles för mycke förkylning, hosta, lunginflammation och nu Porfyrin plus denna eviga trötthet. Men jag försöker hålla modet uppe och att det snart vänder.
Å ena sidan skriver jag en bok som mina barn kan behöva den dagen jag är borta eller om man eventuellt skulle bli borta i huvudet å hamna på hemmet ...
å andra sidan finns det en mera framåtsträvande sida, funderar om jag skulle kunna göra en fördjupande resa till Israel och åka någon månad till Teneriffa och en vända med Hurigrutten skulle också vara kul.
Sa till Pernilla att om jag lever i vår skall jag se till att det blir fart på loppisen, hennes kommentar var, ska du inte göra något roligare då. Nja men jag vill ju rensa upp liv ifall ifall.
Någon sa att om man inte drömmer då är man död, så då är det väl bäst att börja drömma igen, men i bakhuvudet har jag en annan mening. Samla inte skatter på jorden, minns inte vad det står mer, får kolla upp det.
Nej jag har inte givit upp, men sanningen är ju den att ingen är odödlig på jorden, så är det. bra att vara förberedd.
Det finns mycket som är positivt i mitt liv som idag det är onsdag så jag och Leia har umgåtts hela eftermiddagen. Eftersom jag skulle jobba så fick hon åka med första delen av mitt skift, det var roligt.
Ta hand om er och ta ingen för given.
Livet kan vända snabbt.